Vad är räntetak och räntegolv? Så räntesäkrar du din ekonomi

Vad är räntetak och räntegolv? Så räntesäkrar du din ekonomi

Det ostadiga ekonomiska läget i världen har gjort att många känner sig osäkra inför framtiden. Kanske oroar du dig för att du inte ska kunna betala av ditt lån? Eller så undrar du hur det kommer gå med dina besparingar. Dessa frågor ställer sig både privatpersoner och företagare, och de är helt naturliga.

Men det finns faktiskt ett par saker man kan göra för att göra sin ekonomi mer stabil och förutsägbar. Genom att räntesäkra din ekonomi kan du sätta en övre gräns för kommande utgifter, och en minsta möjlig avkastning på dina besparingar. Två centrala delar av räntesäkring är räntetak och räntegolv, och dem ska vi titta närmare på i den här artikeln.

Ett räntetak försäkrar dig mot höga räntor

Anledningarna till varför man behöver ta ett lån kan vara många. Kanske har du en idé du burit på länge och som du nu vill förverkliga, eller så gör en oförutsedd utgift att du behöver ta ett lån snabbt. Väljer man ett lån med rörlig ränta kan man ofta få den till ett lägre pris jämfört med om man har en fast ränta. Den rörliga räntan är dock lurig, och förenad med ett större risktagande. Skenar räntorna kan man behöva stå inför sura räntehöjningar.

Ett sätt att fortfarande ha kvar den rörliga räntan men till en lägre risk är att teckna ett lån med räntetak. Det fungerar ungefär som ett vanligt rörligt lån, med den stora skillnaden att det finns ett satt tak för hur stor räntan maximalt kan bli. På så vis blir lånet som en försäkring mot höga räntor.

Räntetaket finansieras av ett räntepåslag

Men som med alla försäkringar så måste man betala en premie för själva tjänsten. I det här fallet består premien av ett räntepåslag på 0,3 procentenheter. Räntepåslaget betalas oavsett räntans storlek under tiden som det avtalade räntetaket finns. I tabellen nedan ges ett exempel.

RäntetakRörlig räntaDen faktiska räntan
2,5 %1,5 %1,8 %
2,5 %2,5 %2,8 %
2,5 %2,7 %2,8 %

Med ett räntetak på 2,5 % och en rörlig ränta på 1,5 % betalar du alltså en faktisk ränta på 1,8 %. Stiger den rörliga räntan till räntetakets nivå betalar du 2,5+0,3 % i ränta, alltså 2,8 %. Men om räntan stiger ytterligare, till exempelvis 2,7 %, ligger den faktiska räntan kvar oförändrad.

Räntegolvet anger minsta möjliga ränta

På precis motsatt sätt fungerar räntegolv. De är den minsta möjliga ränta som kan bli aktuell för ett lån eller en besparing.

  • Har du ett lån med räntegolv kan räntan aldrig understiga detta, vilket kan underlätta för långivaren i sina prognoser.
  • Har du en besparing eller placering anger räntegolvet den lägsta möjliga avkastningen, oavsett hur lågt marknadsräntan sjunker.

Som privatperson och företagare hör man mest talas om räntetak när det talas om sätt att räntesäkra sin ekonomi. Med ett räntetak kan du bespara dig onödiga räntekostnader och få mer pengar kvar i hushållskassan till annat.

Tycker du det här med räntetak och räntegolv verkar klurigt? Här är en enkel regel: Ett räntetak skyddar låntagaren, som aldrig kommer behöva betala högre än en viss ränta. Ett räntegolv skyddar långivaren, som aldrig kommer behöva ta ut ett lägre belopp än en viss ränta.

När bör man överväga ett räntetak?

Att satsa på ett räntetak till sitt lån kan vara en bra idé om det finns risk för höjda räntor. Har man som företagare skulder i sin verksamhet gäller det särskilt att ha känselspröten ute och känna av stämningen på marknaden, så att man hinner överväga ett räntetak i god tid. Man ska dock komma ihåg att premien för räntetaket gör lånet dyrare i tider där den rörliga räntan är låg.

År 2018 infördes även regler om räntetak för högkostnadskrediter, även kallade snabblån. Tanken var att motverka alltför stor skuldsättning bland konsumenterna och stärka deras ställning på lånemarknaden. Nu såhär några år senare går det att märka en viss minskning av dessa högkostnadskrediter. Det är viktigt att låna ansvarsfullt, och med ett räntetak finns nu en mekanism för att räntorna inte ska stiga alltför mycket.

Andreas Linde
Av
Lånexpert, Andreas Linde, har arbetat i finansbranschen sedan 2014. På Matchbanker skriver han om lån, refinansiering, räntor och allt som rör finans.
Matchbanker > Vad är räntetak och räntegolv? Så räntesäkrar du din ekonomi