Augusti 2025 präglades av en tydlig trend: individer med högre inkomster tog betydligt större lån än övriga grupper. Analysen visar starka samband mellan inkomstnivå och lånevolym, särskilt bland egenföretagare och fastighetsägare.
Inkomst över 60 000 SEK: Tydligt mönster i lånevolymer
Analysen av lånebelopp per kund visar att de med en månadslön över 60 000 SEK stod för de största lånen i augusti 2025 – i genomsnitt 311 185 SEK per person. Denna grupp översteg klart alla andra inkomstnivåer, där exempelvis individer med 50 000–59 999 SEK låg på 237 075 SEK, och inkomstgruppen 40 000–49 999 SEK låg på 191 258 SEK.
Det är alltså tydligt att lånebeloppen ökar proportionellt med inkomsten. En möjlig förklaring är att höginkomsttagare har större tillgång till krediter och oftare konsoliderar eller investerar större belopp. För nya besökare som jämför lån, erbjuder Matchbanker enkla verktyg för att identifiera passande alternativ.
Egenföretagare toppar – över 240 000 SEK i snitt
Lånebeloppen varierade också kraftigt beroende på anställningsform. Egenföretagare stod ut med ett genomsnittligt lån på 243 409 SEK, vilket är betydligt högre än för fast anställda (149 591 SEK) och provanställda (114 333 SEK). Studenter hade i jämförelse de minsta lånen med endast 49 655 SEK.
Detta tyder på att egenföretagare sannolikt använder lån för att hantera kassaflöde eller investera i verksamheten, vilket också förklarar det höga lånebeloppet.
Konsolidering av lån – största ändamålet
När vi granskar syftet med lånen, står ”Samla befintliga lån” ut som den mest förekommande anledningen med ett snittbelopp på 247 939 SEK. Det är mer än dubbelt så mycket som andra kategorier som Renovering (120 222 SEK) eller Nytt lån (114 318 SEK).
Denna trend tyder på en medvetenhet om att förbättra sin ekonomiska situation genom att kombinera befintliga skulder till ett enda lån – ofta till bättre villkor.
Ålder och kön – starka skillnader i lånevolym
Män tog i snitt större lån (147 414 SEK) än kvinnor (109 642 SEK), vilket kan indikera skillnader i både inkomst och risktagande.
Även åldersmässigt fanns tydliga skillnader: gruppen 40–49 år hade det högsta genomsnittet med 157 297 SEK, följt av 30–39 år (153 775 SEK) och 50–59 år (152 971 SEK).
Yngre (18–29 år) och äldre (70+) låg betydligt lägre, under 90 000 SEK. Det kan antas att mitt i arbetslivet (30–59 år) är det vanligare att låna för större investeringar som bostad, renovering eller bil.
Fastighetsägare lånar mer – över 170 000 SEK
Att äga en fastighet verkar ha ett starkt samband med högre lånebelopp.
Fastighetsägare tog i genomsnitt 172 645 SEK, jämfört med 118 490 SEK för de som inte äger en fastighet.
Detta kan förklaras av större lånebehov i samband med renoveringar eller bostadsrelaterade investeringar, men även att fastighet kan fungera som säkerhet för större lån.
Söndagar – mest aktiva lånedagen
Intressant nog var söndagar den dag då kunderna tog de största lånen med ett genomsnitt på 151 649 SEK, medan fredagar var den lägsta med endast 109 354 SEK.
Detta mönster kan bero på att kunder har mer tid att planera sin ekonomi på helgen eller att de agerar inför en ny arbetsvecka.
Slutsats
Augusti 2025 visar tydligt att höginkomsttagare – särskilt de över 60 000 SEK i månadsinkomst – står för de största lånevolymerna. Det är inte bara inkomsten som spelar in, utan även faktorer som syftet med lånet, anställningsform och ägande av fastighet påverkar lånebeloppen markant.
Egenföretagare och fastighetsägare sticker ut med högre lånebelopp än andra grupper, medan konsolidering av lån fortsätter vara det främsta skälet till att låna. Åldersspannet 30–59 år visar också den högsta aktiviteten, vilket kan kopplas till större finansiella behov i livets mittskede.
”Att höginkomsttagare lånar mer är väntat, men att skillnaden är så markant tyder på en ny form av skuldstrukturering i Sverige,” säger Andreas Linde, VD på Matchbanker och expert inom konsumentfinans. ”Vi ser hur konsolidering och investeringar driver lånevolymerna i de övre inkomstskikten.”
Trenderna pekar mot en mer strategisk användning av lån bland svenska konsumenter, där ekonomisk stabilitet möjliggör större – men också smartare – lånebeslut.
