Låntagarnas anställningsform visar sig ha större inverkan på lånebeloppen än många tror. Den senaste analysen avslöjar oväntade skillnader mellan olika sysselsättningsgrupper – där egenföretagare toppar listan med störst lånebelopp. Läs vidare för att förstå hur din arbetsstatus påverkar din lånepotential.
Lånebelopp varierar kraftigt beroende på anställning
Bland alla faktorer som påverkar lånebeloppet sticker anställningsformen ut. Egenföretagare har det i särklass högsta genomsnittliga lånebeloppet – 193 603 SEK – vilket är 45 000 SEK mer än fast anställda, som ligger på 148 632 SEK. Detta är särskilt intressant då det bryter med den allmänna uppfattningen om att traditionellt anställda är de mest kreditvärdiga. Studenter ligger i botten med endast 69 489 SEK, vilket visar att lånepotentialen är starkt kopplad till inkomstsäkerhet och livssituation.
Inkomstens påverkan – men inte alltid som väntat
Låntagare med månadsinkomst över 60 000 SEK tar i genomsnitt lån på 235 190 SEK – nästan fyra gånger mer än personer som tjänar under 10 000 SEK, som bara lånar 87 870 SEK. Dock visar siffrorna att även i mellaninkomstssegmenten (30 000–49 999 SEK), ligger lånebeloppen relativt högt, mellan 156 892–195 805 SEK, vilket indikerar att bankerna också beviljar lån till dem med stabil men inte toppinkomst.
Besök gärna Matchbanker för att enkelt jämföra lånevillkor baserat på just din ekonomiska situation.
Syftet med lånet har betydelse för summan
Den vanligaste och högst värderade lånekategorin är att samla befintliga lån, med ett snittbelopp på 242 753 SEK. Därefter följer nya lån (105 829 SEK) och renoveringar (99 479 SEK). Denna tendens tyder på att många hushåll använder nya lån för att omstrukturera och effektivisera sin skuldbild. Minst lån tas för hälso- och sjukvård, med ett snittbelopp på endast 36 804 SEK.
Geografi spelar roll: Stockholm i topp
Regionalt dominerar Stockholm med ett genomsnittligt lånebelopp på 139 728 SEK, följt av Västerbotten (136 951 SEK) och Uppsala (135 130 SEK). Det skiljer över 20 000 SEK mellan Stockholm och Gävleborg, som ligger sist med 116 237 SEK. Detta kan kopplas till högre levnadskostnader och bostadspriser i storstadsregioner.
Ålder, kön och fastighetsägande – stabila mönster
Låntagare mellan 40–49 år har det högsta snittlånet på 161 761 SEK, medan de över 70 år ligger på 74 127 SEK.
Män tar större lån än kvinnor – 143 479 SEK jämfört med 117 171 SEK.
Intressant är också att de som äger en fastighet i genomsnitt lånar 149 104 SEK, medan icke-ägare ligger på 125 978 SEK.
Det pekar på sambandet mellan säkerhet (i form av bostad) och kreditbelopp.
Veckodagar påverkar också beslutet
Det genomsnittliga lånebeloppet varierar även över veckodagarna. Söndagar sticker ut med det högsta snittet på 144 126 SEK, medan fredagar ligger lägst på 127 091 SEK. Det kan indikera att människor tar mer genomtänkta finansiella beslut under helgen då mer tid finns att jämföra alternativ.
Slutsats
Data från perioden juni 2024 till juni 2025 visar tydligt att lånebeloppens storlek påverkas av ett komplext samspel mellan anställningsform, inkomst, syfte med lånet och till och med veckodag. Särskilt anmärkningsvärt är att egenföretagare lånar betydligt mer än alla andra grupper, trots en ofta mindre trygg anställningssituation.
”Den här utvecklingen visar att traditionella bedömningar av kreditvärdighet förändras. Konsumenter med flexibilitet och drivkraft – som egenföretagare – värderas nu högre av långivare”, säger Andreas Linde, finansanalytiker och VD på Matchbanker SE.
Sammantaget visar rapporten att det finns mycket att vinna på att känna till hur ens bakgrundsprofil påverkar lånemöjligheter. Genom att förstå dessa faktorer kan låntagare göra mer informerade val och optimera sina lånevillkor.
