En analys av lånebeteenden under perioden 1 januari till 19 januari 2025 visar stora skillnader mellan olika yrkesgrupper, inkomstnivåer och demografiska faktorer. Den här artikeln fokuserar på vilka grupper som tar minst lån och vad detta kan säga om deras ekonomiska situation och prioriteringar.
Yrkesgruppers påverkan på låntagande
Yrkesgrupper visar en tydlig koppling mellan anställningsform och benägenhet att ta lån.
Fasta anställningar står i särklass som den största gruppen av låntagare, medan personer med mer osäkra anställningar, som provanställda och studenter, ligger längst ner.
Den låga representationen av provanställda kan förklaras av osäkerheten kring framtida inkomster, vilket gör det svårare att få lån eller ens vilja ta dem.
Studenter är en annan grupp med låg låneaktivitet, vilket delvis beror på deras begränsade inkomst och ofta kortsiktiga ekonomiska mål.
Inkomstens roll i lånebeslut
Månatlig inkomst spelar en betydande roll i vilka som tar lån och hur mycket de lånar.
De med lägst inkomster, under 10 000 SEK per månad, är knappt representerade bland låntagarna, vilket kan tolkas som att deras begränsade ekonomiska utrymme minskar både möjligheten och viljan att ta lån.
Samtidigt är den största gruppen låntagare de med medelhöga inkomster, vilket visar att denna grupp har både ekonomiska behov och tillräcklig stabilitet för att kvalificera sig för lån.
Höginkomsttagare, trots sin större ekonomiska säkerhet, är mindre benägna att ta lån än grupper med medelinkomst.
Detta tyder på att lån främst används för att möta specifika ekonomiska behov snarare än som ett rutinmässigt verktyg för ekonomisk planering.
Åldersgruppernas bidrag till lånemarknaden
Yngre vuxna, särskilt de mellan 30 och 39 år, dominerar lånemarknaden, vilket sannolikt beror på deras ökade behov av att finansiera stora livsförändringar som boende, utbildning eller renoveringar. Äldre åldersgrupper, särskilt de över 60 år, är däremot betydligt mindre benägna att ta lån. Detta speglar deras minskade behov av större investeringar samt en tendens att undvika nya skulder vid pension.
Mönstret understryker hur livscykeln påverkar lånebeslut, där yngre individer är mer benägna att använda lån som ett verktyg för att nå sina mål, medan äldre prioriterar ekonomisk stabilitet och skuldminimering.
Slutsats
Denna analys visar tydligt hur yrkesgrupp, inkomst, ålder och region påverkar benägenheten att ta lån. Särskilt framstår yrken med osäkra anställningar och låga inkomster som de minst aktiva på lånemarknaden, vilket belyser vikten av ekonomisk stabilitet för att kunna eller vilja ta lån.
Att förstå vem som tar lån och varför ger oss viktig insikt i hur vi kan hjälpa fler att nå sina ekonomiska mål på ett ansvarsfullt sätt.
Andreas Linde, VD på Matchbanker.
Analysen visar också att lånebehov varierar över livscykeln och att det finns starka geografiska skillnader, något som tydligt speglar individers ekonomiska förutsättningar och prioriteringar.
