Vem tar lån för utbildningssyfte?

I dagens ekonomiska landskap är lån en viktig del av studenters vardag för att finansiera deras behov och investeringar. Den här artikeln, baserad på data från perioden 01/11–30/11 2024, undersöker lånemönster specifikt för studenter i Sverige och belyser variabler som ålder, kön, region, inkomst och låneändamål.

Ålder – Unga vuxna dominerar lånemarknaden

Lånefördelningen bland studenter visar att de flesta tillhör åldersgruppen 18–29 år, vilket är förväntat eftersom detta är den typiska studentåldern. Det är i denna fas som många står inför ökande ekonomiska krav, oavsett om det handlar om att täcka boendekostnader, levnadskostnader eller andra personliga behov. Lån ger unga vuxna möjlighet att skapa en ekonomisk buffert i en period som präglas av osäkerhet. Däremot minskar andelen äldre studenter som låntagare, vilket tyder på att de antingen förlitar sig på andra finansieringskällor eller redan är etablerade ekonomiskt.

Ålder – Unga vuxna dominerar lånemarknaden
Ålder – Unga vuxna dominerar lånemarknaden

Könsfördelning – Män är överrepresenterade

När vi tittar på könsfördelningen bland studentlåntagare ser vi att män är något överrepresenterade jämfört med kvinnor. Detta mönster kan spegla ett större ekonomiskt risktagande hos män eller ett större behov av att komplettera sin inkomst under studietiden. Kvinnor närmar sig dock gradvis samma nivå, en förändring som går hand i hand med deras ökande närvaro i högre utbildning. Dessa skillnader kan också spegla variationer i levnadskostnader, konsumtionsmönster och familjeansvar mellan könen.

Könsfördelning – Män är överrepresenterade
Könsfördelning – Män är överrepresenterade

Region – Storstadsområden leder utvecklingen

Bland studentlåntagarna är det tydligt att majoriteten bor i storstadsregioner som Stockholm, Skåne och Västra Götaland.

Dessa områden erbjuder flest utbildningsmöjligheter, men de är också kända för höga boende- och levnadskostnader.

Detta gör lån till en nödvändig lösning för många studenter som studerar i dessa regioner.

Samtidigt ser vi att studenter från mindre regioner och glesbygd har ett lägre lånebehov, vilket kan kopplas till lägre ekonomiska krav och färre möjligheter för avancerade utbildningar.

Den ekonomiska klyftan mellan storstad och landsbygd blir särskilt tydlig i detta sammanhang.

Region – Storstadsområden leder utvecklingen
Region – Storstadsområden leder utvecklingen

Inkomstnivå – Begränsade resurser driver lånebehovet

Studenter tillhör i stor utsträckning låginkomstgrupper med månadsinkomster mellan 10 000 och 20 000 SEK.

Denna ekonomiska verklighet förklarar varför de ofta vänder sig till lån för att hantera sina kostnader.

De låga inkomsterna är en konsekvens av deltidsarbete, korta anställningar eller beroende av studiemedel.

För många studenter är lån ett nödvändigt verktyg för att balansera kostnader för boende, mat och andra utgifter under studietiden.

Samtidigt utgör höginkomststudenter en mycket liten andel, vilket indikerar att lån främst efterfrågas av dem som saknar ekonomiska buffertar.

Inkomstnivå – Begränsade resurser driver lånebehovet
Inkomstnivå – Begränsade resurser driver lånebehovet

Låneändamål – Studenter lånar inte för utbildning

En överraskande insikt i datan är att studenter inte i första hand lånar för utbildningsändamål, utan för andra syften.

Det mest framträdande ändamålet är att samla befintliga lån, vilket kan indikera att många redan har skulder som de vill konsolidera för att förenkla återbetalningen.

Därefter ser vi att studenter tar nya lån, vilket kan kopplas till behov av akuta ekonomiska lösningar under studietiden.

Vidare används en betydande andel av lånen för hälsa och sjukvård, vilket tyder på att studenter ofta saknar ekonomiska marginaler för oväntade medicinska utgifter.

Andra ändamål inkluderar konsumtion, fordon och renovering, vilket visar att lånen även används för att täcka mer vardagliga eller praktiska behov.

Denna fördelning pekar på att studenter har mångfacetterade ekonomiska utmaningar och att deras lånebeslut inte nödvändigtvis är direkt kopplade till deras utbildning.

Låneändamål – Studenter lånar inte för utbildning
Låneändamål – Studenter lånar inte för utbildning

Slutsats

Analysen av studenternas lånemönster visar att unga vuxna mellan 18 och 29 år är den mest framträdande gruppen låntagare. Män är fortfarande överrepresenterade, men skillnaden mellan könen minskar successivt. Lånebehovet är som störst i storstadsregioner, där högre kostnader driver behovet av ekonomiskt stöd. Trots att dessa lån förknippas med studenter, används de inte för utbildningssyfte utan snarare för att konsolidera befintliga lån eller täcka andra personliga behov som konsumtion och sjukvård.

Studenternas ekonomiska situation är ofta komplex och fylld av utmaningar. Det är därför avgörande att skapa lånealternativ som är flexibla och möter deras verkliga behov, så att de kan bygga en stabil framtid utan att tyngas av oöverkomliga skulder.

Andreas Linde, finans- och låneexpert samt VD för Matchbanker.

Denna slutsats understryker att studenters ekonomiska utmaningar går bortom utbildningskostnader. Det är viktigt att erbjuda dem ansvarsfulla finansieringslösningar som hjälper dem att navigera denna kritiska livsfas på ett hållbart sätt.

Andreas Linde
Av
Lånexpert, Andreas Linde, har arbetat i finansbranschen sedan 2014. På Matchbanker skriver han om lån, refinansiering, räntor och allt som rör finans.
Matchbanker > Vem tar lån för utbildningssyfte?