Den här artikeln undersöker lånebeteendet hos låginkomsttagare i Sverige under perioden 1 november till 30 november 2024, med fokus på hur mycket de lånar och vad som motiverar deras val. Genom att analysera faktorer som region, syfte, kön, ålder och inkomstnivå ger vi en inblick i lånemönstrens dynamik. Resultaten visar hur socioekonomiska förhållanden påverkar kreditbeteenden och belyser de utmaningar som dessa grupper står inför.
Inkomstens roll i lånestorlek
Det finns ett tydligt samband mellan inkomst och lånebelopp.
Låginkomsttagare lånar i genomsnitt mindre än de med högre inkomster, men lånebehovet finns kvar oavsett inkomstnivå.
Detta visar att låginkomsttagare använder lån som en viktig del av sin ekonomiska strategi, även om deras låneutrymme är mer begränsat.
Att höginkomsttagare lånar större belopp kan dock signalera en större trygghet i att hantera skulder, medan låginkomsttagare kan behöva anpassade kreditlösningar för att undvika ekonomisk stress.

Regionens betydelse för lånebeteende
De geografiska skillnaderna i lånebelopp är markanta, där vissa regioner visar betydligt högre belopp än andra.
I områden som Västerbotten och Skåne tenderar kunder att ta större lån än i regioner som Blekinge och Kalmar.
Denna variation kan förklaras av faktorer som lokala inkomstnivåer, ekonomisk aktivitet och fastighetsvärden.
Regionen verkar alltså vara en avgörande faktor som påverkar lånebeteendet, både i fråga om belopp och sannolikheten att låna.
Dessutom indikerar dessa skillnader att regionala strategier kan behövas för att bättre möta specifika ekonomiska behov hos låntagare.

Lånets syfte som drivkraft
Låneändamål spelar en viktig roll för att förstå låntagarnas motivation.
Att samla befintliga lån är den vanligaste orsaken, medan konsumtion och nya lån också är återkommande skäl.
Låginkomsttagare verkar prioritera att konsolidera skulder framför att använda lånen för mer konsumtiva ändamål, vilket tyder på ett starkt fokus på att hantera befintliga ekonomiska åtaganden.
Samtidigt visar låneändamål som konsumtion och hälsa en ökad efterfrågan på finansiella resurser för att hantera oväntade utgifter, vilket speglar en osäkerhet i deras ekonomiska tillvaro.

Fastighetsägande som påverkar
Fastighetsägande är en stark indikator på större lånebelopp. De som äger en bostad har en tydlig fördel när det gäller att få större lån jämfört med dem som inte äger fastigheter. Detta beror ofta på att bostäder kan fungera som säkerhet för lånen, vilket minskar långivarens risk. Samtidigt visar detta på vikten av ekonomiska tillgångar i att skapa långsiktig finansiell stabilitet. För dem utan fastigheter kan det vara svårare att få tillgång till större kreditbelopp, vilket kan begränsa deras möjligheter att hantera större ekonomiska utmaningar eller investeringar.

Slutsats
Analysen visar att låginkomsttagarnas lånebeteenden är starkt påverkade av externa faktorer som region, syfte, kön, ålder, inkomst och ekonomiska tillgångar. Detta speglar inte bara individens behov utan också de ekonomiska och sociala förhållanden som de lever under. Lån är ett viktigt verktyg för att hantera både vardagliga utmaningar och långsiktiga mål, men det kräver noggrann anpassning till låntagarens förutsättningar.
Den här datan visar hur viktigt det är att skapa en rättvis kreditmarknad där även de med begränsade resurser kan få tillgång till finansiella lösningar som passar deras behov.
Andreas Linde, finansanalytiker och VD för Matchbanker.
Genom att ta hänsyn till dessa faktorer kan finansiella aktörer utforma bättre anpassade produkter som inte bara uppfyller ekonomiska krav utan också skapar en positiv påverkan på lång sikt. Detta skulle kunna bidra till en mer inkluderande och hållbar kreditmarknad i Sverige.