Den här artikeln undersöker hur mycket mer pengar bostadsägare lånar jämfört med hyresgäster baserat på en detaljerad analys av lånebelopp per kund från olika demografiska grupper under perioden 01/05-31/05, 2024. Rapporten innehåller data om lånebelopp efter kön, ålder, region och sysselsättning, vilket ger en omfattande bild av lånebeteenden i Sverige.
Lånebelopp per bostadsägare och hyresgäst
Enligt rapporten lånar bostadsägare i genomsnitt 105 132 SEK per kund, medan hyresgäster lånar 91 249 SEK per kund. Denna skillnad visar tydligt att bostadsägare tenderar att låna mer än hyresgäster. En anledning till detta kan vara att bostadsägare har högre säkerhet i form av en fastighet, vilket gör det möjligt för dem att låna större belopp. Hyresgäster har oftast lägre säkerhet och kan därför inte låna lika mycket. Det kan även spegla en skillnad i investeringsbehov och ekonomisk planering mellan dessa grupper.
Lånebelopp efter kön
Lånebeloppen varierar också betydligt mellan män och kvinnor. Män lånar i genomsnitt mer än kvinnor, vilket kan bero på olika ekonomiska förutsättningar och investeringsbenägenhet mellan könen. Denna skillnad i lånebeteende kan påverkas av faktorer som inkomstnivåer, sysselsättningsgrad och traditionella könsroller. Kvinnor kan i större utsträckning vara försiktigare med att ta större lån, vilket reflekteras i de lägre genomsnittliga lånebeloppen. Dessutom kan diskriminering och olika möjligheter till ekonomisk tillväxt spela en roll.
Lånebelopp per åldersgrupp
Lånebeteendet varierar också med ålder. Personer i åldern 30-49 år lånar mest, vilket kan bero på ökad ekonomisk stabilitet och större behov av lån för bostadsinvesteringar i dessa åldrar. Äldre grupper, särskilt de över 60 år, lånar betydligt mindre, vilket kan bero på minskade inkomster och mindre behov av stora investeringar. Yngre personer i åldern 18-29 år lånar också mindre, troligtvis på grund av lägre inkomster och osäkerhet i tidig karriär. Detta återspeglar en livscykel av ekonomiskt beteende där mitten av arbetslivet ofta innebär större ekonomiska åtaganden.
Lånebelopp efter sysselsättning
Sysselsättningsstatus påverkar också lånebeloppen betydligt.
Egenföretagare lånar mest, vilket kan bero på deras behov av kapital för att driva och expandera sina verksamheter.
Å andra sidan lånar pensionärer och studenter mindre, vilket kan förklaras av deras begränsade eller obefintliga inkomstkällor.
Fast anställda har en stabilare inkomstkälla, vilket gör det lättare för dem att låna större belopp jämfört med tidsbegränsade eller behovsanställda.
Förtidspensionärer och deltidsanställda ligger också lägre på skalan, vilket indikerar en tydlig koppling mellan ekonomisk säkerhet och benägenhet att låna pengar.
Slutsats
Sammanfattningsvis visar denna analys att bostadsägare lånar betydligt mer än hyresgäster, med en genomsnittlig skillnad på 13 883 SEK. Män tenderar att låna mer än kvinnor, och åldersgruppen 30-49 år lånar mest. Lånebeloppen varierar också beroende på sysselsättningsstatus, där egenföretagare står ut med de högsta beloppen.
Dessa skillnader i lånebeteende speglar de olika ekonomiska förutsättningar och behov som finns bland olika grupper i samhället. Genom att identifiera dessa mönster kan långivare skapa mer skräddarsydda och rättvisa låneprodukter. Det är också viktigt att beakta hur ekonomiska förändringar kan påverka dessa trender över tid.
Dessa insikter visar vikten av att förstå de olika faktorer som påverkar lånebeteenden, vilket kan hjälpa långivare att bättre anpassa sina erbjudanden till olika kundgrupper. En djupare förståelse för dessa mönster kan leda till mer effektiva och rättvisa lånevillkor.
Andreas Linde, finansanalytiker och VD för Matchbanker.
